Kortvirkesmetoden

The Cut-to-Length method

KORTVIRKESMETODEN ÄR ANSVARSFULLT SKOGSBRUK

Kortvirkesmetoden (CTL) är en modern och naturvänlig avverkningsmetod. Under kortvirkesmetoden avverkas träden i skogen med utrustning som utvecklats för ändamålet, vilket gör metoden effektiv och miljövänlig.

Kortvirkesmetoden betraktas ofta som en nordisk avverkningsmetod. Kortvirkesmetoden utvecklades ursprungligen i syfte att optimera effektiviteten i produktionskedjan för avverkning och virkesbearbetning genom att eliminera överlappande arbetssteg. Vid kortvirkesmetoden bearbetas träden i skogen efter användningsområde, vilket ger värdefull avkastning och en effektiv logistikkedja. Detta möjliggör flexibel användning av olika modeller för gallrings- och föryngringsavverkning i enlighet med bästa praxis för skogsbruk, eftersom maskinerna är enkla att manövrera och träden bearbetas effektivt ett i taget.

Utrustning och kostnader

Under kortvirkesmetoden består avverkningsutrustningen vanligtvis av ett team med två maskiner, till exempel en skördare och en skotare. Skördaren fäller, avkvistar och mäter stammarna och kapar dem till de sortiment som beställs av fabriken. Sortiment är stockar som utvinns av trädstammar för olika användningsområden, inklusive sågtimmer, fanerstockar, bitar, massaved och bioenergikällor. Skördarens automatiska system hanterar optimal bearbetning av trädstammarna till de mest värdefulla sortimenten. Detta kallas automatisk aptering.

Skotaren transporterar träden till vägkanten och skapar en separat stapel för varje sortiment. Långdistanstransporter till fabriken genomförs med en timmerbil försedd med en kran för lastning.

Under helstamsmetoden består avverkningsutrustningen av en fällare för att fälla träden, en lunnare som drar de intakta stammarna till vägkanten och en kvistare eller vedmaskin. Kvistaren avkvistar stammarna och kapar trädtopparna. Ofta behövs även en vedmaskin vid vägkanten om trädstammarna är så långa att de måste kapas för långa transporter. Lastningen på timmerbilen genomförs med en kran som transporteras på timmerbilen eller med en separat lastare. I backig terräng kan helstamsmetoden också genomföras av ett team med en kabelavverkningsmaskin (cable yarder). Under den här metoden dras trädstammarna upp för branta kullar med särskilt utvecklade vinschar.

Helstamsmetoden kräver fler maskiner än kortvirkesmetoden. Under kortvirkesmetoden krävs normalt sett två maskiner för arbete som kräver tre eller fyra maskiner under helstamsmetoden. Bränsleförbrukningen per skördad kubikmeter är lägre med kortvirkesmetoden än med helstamsmetoden eftersom ett träd endast bearbetas av två maskiner: skördaren och skotaren. Övriga driftkostnader för maskinerna är också lägre under kortvirkesmetoden.

Kostnadsstrukturen för kortvirkesmetoden skiljer sig från helstamsmetoden eftersom avverkningsförhållandena, till exempel sluttningar, långa transportavstånd och mjuk terräng, har betydligt lägre effekt på maskinernas produktivitet än under helstamsmetoden. Därför blir den övergripande produktiviteten i maskinkedjan jämnare och enklare att hantera.

Varför är kortvirkesmetoden mer ansvarsfull?

Maskinerna som används i kortvirkesmetoden har en kran med en räckvidd på cirka 10 meter och stammarna kan kapas i skogen. Detta möjliggör selektiv gallring. Vid selektiv gallring gallras ett tätt skogsbestånd och de bästa träden får stå kvar i enlighet med rekommendationerna för skogsbruk. Detta garanterar att skogens värde ökar och ger skog av hög kvalitet vid senare gallring eller slutavverkning. Korrekt genomförd gallring förhindrar att bestånden blir för täta och att träden torkar ut. Skogen blir därmed mer livskraftig. Detta minskar i hög grad risken för bland annat insektsskador och bränder.

Under kortvirkesmetoden avkvistas och apteras träden i skogen. Detta betyder att näringsrika avverkningsrester bestående av toppar, grenar, löv och barr lämnas kvar i skogen. Detta innebär framför allt vid näringsfattig jord att de träd som får stå kvar och eventuella föryngringsplantor får tillräckligt med näringsämnen från marken. Alternativt kan delar av dessa avverkningsrester samlas in för att användas som bioenergi, men även då finns näringsämnen från löven och barren kvar i skogen. Avverkningsrester i form av toppar och kvistar används också för att jämna till körbanorna i skogen och minska maskinernas inverkan på terrängen. Detta har stor inverkan på uppkomsten av markskador och eventuell erosion. Om kortvirkesmetoden genomförs på rätt sätt minskar marktrycket från maskinen till ett värde som motsvarar ungefär en människas fotsteg. Under helstamsmetoden transporteras dessa näringsämnen till vägkanten och vidare ut från skogen. Eftersom stammarna transporteras med grenarna intakta kan avverkningsresterna heller inte användas i maskinernas körbanor.

Under kortvirkesmetoden krävs inte mycket plats för omlastningsstället, eftersom träden inte bearbetas där. Under kortvirkesmetoden genomförs trädtransporten så snart som möjligt efter att träden har transporterats till vägkanten. Därför växer sig staplarna inte för stora. Den snabba omsättningen minskar insektsskadorna. Helstamsmetoden kräver ett stort omlastningsställe vid vägen eftersom det är där avkvistningen och delar av kapningen utförs. Om inte avverkningsresterna används för bioenergi under helstamsmetoden måste omlastningsstället rensas efter avverkningen på grund av att den stora mängden avverkningsrester utgör en stor okontrollerad brandrisk. Rensningen sker oftast genom att bränna resterna, vilket släpper ut en stor mängd koldioxid i atmosfären.

Kortvirkesmetoden gör det möjligt att avverka även små avverkningsplatser på ett kostnadseffektivt sätt, eftersom färre maskiner behöver transporteras till avverkningsplatsen och att dessa maskiner är relativt enkla att flytta tack vare sin låga vikt. För små avverkningsplatser har kombinationsmaskiner också utvecklats som kan fungera som både skördare och skotare. I det här fallet räcker det med en maskin för att utföra arbetet. 

Av ovanstående anledningar möjliggör kortvirkesmetoden ansvarsfullt skogsbruk som i hög grad intensifierar skogens tillväxt. En växande skog är en utmärkt kolsänka eftersom träden binder en stor mängd koldioxid från atmosfären när de växer. Tillsammans med de minskade terrängskadorna är detta en av de viktigaste miljöfrågor som hänger samman med ansvarsfullt skogsbruk.

Kortvirkesmetoden ger högre avkastning från värdefulla skogsmaterial och mindre slöseri med skogens resurser

Kortvirkesmetoden gör det möjligt att tillverka många fler bitar vid inledande gallring än helstamsmetoden. Detta beror på att skördaren optimerar varje stam exakt innan den kapas. Därmed krävs ingen visuell uppskattning för att kapa stammen.

När du använder kortvirkesmetoden kan även små mängder specialträ separeras och transporteras kostnadseffektivt till fabriken. Exempel på detta är stockar av olika kvalitet, fanerstockar och stolpar. På grund av detta möjliggör kortvirkesmetoden större volymer och ökat värde, eftersom hela trädet utnyttjas på ett effektivt sätt. Med helstamsmetoden blir mängden avfall ofta större.

Logistik spelar en nyckelroll

När långdistanstransporter av trä till fabriken genomförs på rätt sätt kan blir transporterna mer effektiva under kortvirkesmetoden än helstamsmetoden.

Under kortvirkesmetoden transporteras stammar till exempel direkt till sågverket, fanerstockar direkt till plywoodfabriken och massastammar direkt till pappers- eller massafabriken. Därför blir transportavstånden kortare än under helstamsmetoden, där hela stammarna normalt sett transporteras till sågverket. Där lastas de av och de delar som är lämpliga för kapsågning kapas bort.

Resten blir massastockar som flisas, lastas på en lastbil och transporteras till en pappers- eller massafabrik. Under helstamsmetoden finns det därför fler bearbetningsstadier för massastockar än under kortvirkesmetoden, och transportavstånden är exempelvis nästan alltid längre än under kortvirkesmetoden.

Dessutom kan tur- och returresor användas för transporterna under kortvirkesmetoden. Detta innebär till exempel att när sågtimmer hämtats upp på avverkningsplatsen och transporterats till ett sågverk, kan en last med massastockar hämtas upp nära sågverket och tas till ett pappersbruk. Med effektiv logistik kan onödiga tomma transporter undvikas för att minska koldioxidutsläppen.

When implemented correctly, the long-distance transport of wood to the mill can be carried out at a lower cost and more effectively in the cut-to-length method than in the tree-length method.

For example, in the cut-to-length method, logs are transported directly to the sawmill, veneer logs directly to the plywood mill and pulpwood directly to the paper or pulp mill. For this reason, the transport distance is shorter than in the tree-length method, in which the entire trunks are typically first transported to the sawmill, where they are unloaded and the part suitable for sawing is cut off.

The rest becomes pulpwood and is chipped, loaded into a truck and transported to a paper or pulp mill. Thus, in the tree-length method, there are more processing stages for pulpwood than in the cut-to-length method and, for example, the transporting distance of pulpwood is nearly always longer than in the cut-to-length method.

In addition, round trips can be utilized in the transportation for the cut-to-length method. This means that, for example, when sawlogs have been picked up at the logging site and taken to a sawmill, a load of pulpwood can be picked up near the sawmill and taken to a paper mill. With efficient logistics, unnecessary empty running can be avoided to reduce carbon dioxide releases.

Vidare bearbetning går snabbt

Under kortvirkesmetoden kapas stammarna i skogen. Därför kan de sorteras vid sågverket i uppsättningar med liknande diametrar innan kapsågningen. En sådan uppsättning kan sågas med hög linjehastighet eftersom alla stockar har ungefär samma diameter. Sågens inställning behöver inte justeras mellan stockarna.

Under helstamsmetoden sågas stockarna normalt i den ordning som de avlägsnas från stammen. Därför skiljer sig toppdiametern åt för varje stock, vilket gör att inställningarna för sågen måste justeras för varje stock. Detta leder i sin tur till minskad linjehastighet och lägre effektivitet.

Ponsse har specialiserat sig på skogsmaskiner avsedda för kortvirkesmetoden samt tillhörande datasystem.